söndag 26 maj 2013

STHLM0513


Under några intensiva dagar hann jag med en hel del. Jag åkte direkt till konstfacks vårutställning när jag anlände. Mycket fantastiskt må jag säga. Nedan följer några väl valda favoriter av det jag såg. Vill man se allas arbeten kan man hitta dem här.




Ädellab BA: De två översta Elin Johannesson och den sista Therese Sköld



MA, Textile in the expanded field: Sol hanna Eriksson 



MA, Textile in the expanded field: Sandra Lundberg


MA, Textile in the expanded field: Selene Mauvis


BA, Textiles: Mai Morimura



MA, Textile in the expanded field: Sandra Zupanic


BA; Textiles: Alma Winkler (bilden är lånad från konstfack2013.se)




MA, Ceramics and Glass: Hanne Mago Wiklund


Under min stockholmsvistelse fick jag husrum hemma hos Emili. Som även hon hade utställning en afton. Galleri Detroit visade stolt upp utställningen Fashion for Minks.












Sista dagen, när jag hade ledsenat på att gå i vintagebutiker och prova fina kläder tog jag en sväng förbi kulturhuset och hittade en oväntad utställning. Helga Härenstam, nästan högst upp. Det var fina bilder men det som berörde mig mest var hennes slående vardagsvackra texter. Nedan följer tre av dessa:



Göteborg, 2004

Mamma och pappa hade liljekonvaljer i sin brudbukett, men fotografiet som är anledningen till att jag vet det här har legat i fixet för kort tid och blivit fläckigt.
En gång rev jag ut en dödsannons ur en tidning. I den stod det "liljekonvalj nummer 17" där en bild på blomman skulle vara, längst ner i annonsen stod det "hälsa till pappa ska stå i kursivt".
Det stod inte ens i kursivt
I vissas liv blir det feltryck till och med i dödsannonsen.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Stockholm 2008

En man brevid mig på tunnelbanan fick just ett mobilsamtal
- Jag är på tunnelbanan och kan försvinna när som helst.
Jag tänker på vad hans mening betyder ordagrant och att det är sant.


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Stockholm, 2007

-Är du kvinna?
-Nej.
-Bor du i Sverige?
-Jag vet inte.
-Har du funnits länge?
-Ja.
-Är du musikalartist?
-Nej.

Hon har precis avslöjat att hon är döden när jag tar tag i henne för att hindra henne för att gå ut framför en bil. Det är vår och vi är på väg till Livrustkammaren i Stockholms slott. Hon är 9 år och vet att döden inte är en musikalartist.









måndag 20 maj 2013

Stockholmsvitt.

Idag har jag varit i ateljén. Jobbade inte direkt något för det.
Jag flyttade om och rensade på mina väggar så nu är det vitt. Mest vitt.
Sen satt ute i solen och drack kaffe med ateljésällskapet. Väääldigt angenämt!

Imorgon åker jag till Stockholm och använder mina vingar lite grann.
Jag är taggad. Längtar till händelsernascentrum.
Jag förbereder mig genom att dricka vin och färga håret. På en måndag.
Brutalt mycket mot reglerna.

söndag 19 maj 2013

Anteckning.

På sätt och vis är tiden som riktlinjer. "Klockan ett ska jag vara där"." För ett år sedan hände.."
Tiden är en kompass i livet som ständigt är i rörelse och förändring. 

Jag skissar på sfäriska installationer och känner att det börjar bli dags att gå in i tidsteorier snart.

torsdag 2 maj 2013

Hemma hos Farmor.

När jag var liten brukade jag och mina syskon sova över hos farmor ganska ofta. Hon har det mest spännande huset jag vet. Hon samlar på allt och låter saker och ting vara gamla. Tapeterna är av medaljongmodell och har olika färg i alla rum. I sovrummet är det blått och vitt mönster, i hallen grönt, i köket gult och svart och i vardagsrummet svart och rött.  

I vardagsrummet brukade vi få sova, i de vit och brun mönstrade, plyschiga sofforna. I rummet fanns (finns) även en av de där gammaldags klockorna med pendel som slår en gång i halvtimmen. Varje hel timme slår den lika många slag som klockan visar antal timmar. Oftast stängdes den här klockan av när vi sov över men ibland glömdes det bort och då, mina vänner, blev det inte mycket sömn under natten. Varje gång klockan slog, ett slag i halvtimmen och fler slag i heltimmen, vaknade jag abrupt ur min sömn.

När jag tänker tillbaka på det här nu så ser jag på det som att verkligheten hela tiden pockade på uppmärksamhet. Som att tiden ville göra sig påmind. När man sover går man in i ett annat stadie, kopplar bort verkligheten och lever i en drömvärld för att sedan vakna till verkligheten och återgå till den vanliga världen. Vardagen. Tiden.